Återskapade kvinnoplagg från 1680-talet
Namn: Magdalena Fick, museiassistent på Skansens Klädkammare
Tidsepok: 1682 (hösten)
Social status på dina kläder: Överklass
Vad har du på dig?
Underst är det är en linnesärk. Särken jag har idag har jag lånat, eftersom den särk som hör till den här klänningen ligger på det där ”bra stället” där saker man inte hittar ligger. Men den ser likadan ut som den jag själv har sytt. Särken är sydd av ett tunt linnetyg och består av raka stycken med korta ärmar och ärmspjäll, det vill säga två kvadratiska bitar under ärmarna för mer rörlighet. Två korta kilar är infogade i sidorna för att göra särken vid nog att gå i. Den är handsydd med vaxad lintråd och alla sömmar är dubbelfällda för att inte repa upp sig. I halsen har den en dragsko, så att den kan bli så pass vid att den inte sticker upp och syns i klänningens halsringning, då jag har alla kläder på. Att särken skulle sticka upp under klänningen och synas vore verkligen ett etikettsbrott.
Strumporna är silkesstrumpor från ett företag från USA som säljer just kläder för återskapare, American Duchess. Strumpebanden är gjorda av en spets som jag tycker stilmässigt passar till kjolen.
Underkjolen, stubbben, är sydd av ett halvt överkast från en inredningsbutik och jag har köpt det på nätet. Jag har sprättat bort lite av quiltningen, eller stickningen som den heter på svenska, samt tagit bort lite vadd upptill, för att jag inte ska vara fullt så stabbig i midjan. Stubben består av ett framstycke och ett bakstycke med sprund i båda sidorna upptill. Den knyts i midjan med band som sitter fastsydda på respektive sida. Först knyter man bakre delen fram och sen den främre bak, då kommer de att ligga lite omlott så sprunden kommer inte att synas då den sitter på.
Skorna är ett par moderna skor med en antydan till pompadourklack. Jag har själv klätt dom i ett grått sidentyg. Skorna använder jag också till min 1720-tals-outfit. De tillverkades till en annan bal, som ägde rum på självaste Versailles i Frankrike. Jag hade limmat fast sulan själv med ett inte helt lysande resultat. Så på vägen mellan hotellrummet och lobbyn trillade den av – precis innan balen! Kris och panik! Receptionspersonalen gav mig glatt snabblim. Dock insåg jag att det inte skulle funka, så jag frågade efter tejp också. Som tur var hade dom genomskinlig silvertejp, så jag tejpade runt foten och runt klacken på båda skorna. Sulan höll sig kvar hela kvällen, även om det inte var mycket tejp kvar när jag kom tillbaka till hotellet på natten. Inför balen på Salsta slott, tog jag det säkra före det osäkra och lämnade in skorna på en klackbar, där de limmade fast sulorna åt mig, så nu har de hållit.
Den syrenlila kjolen är sydd av ett sidentyg från Paris. Den är egentligen också sydd till mina 1720-tals kläder. Stilen på just den här typen av kjol håller i sig under en lång period så den funkar faktiskt över ganska lång tid. Jag tycker om att jag kan kombinera och återanvända delar av min historiska garderob till flera olika tidsperioder. Den här kjolen använder jag faktiskt till tre olika liv. Konstruktionsmässigt så är den likadan som stubben. Det är rätt praktiskt med knytband, en fast linning kan ju både bli för liten och för stor om man går upp eller ner i vikt.
Den grå klänningen är sydd till en bal på Salsta Slott och jag tog ett tyg jag hade hemma, det är ett syntettyg. Då fallet och glansen på tyget kändes rätt så fick det funka till klänningen, även om syntettyger givetvis inte fanns 1682. Ärmarna går till armbågen och avslutas med svart spets och vita volanger. Under magplattan knyts den ihop med ett flertal snoddar. Första gången jag hade klänningen på mig så hade jag inte tillverkat magplattan, och kollar man på bilder från balen så ser man hur den är konstruerad under. Själva magplattan är tillverkad av en modern tröja som jag har slaktat. Det gäller att vara kreativ och se alternativa användningsområden i saker! Möjligen kunde originalet varit tillverkat av rosafärgat svandun. Men det har jag inte hittat så jag har improviserat lite med annat material. Jag har tillverkat eget “fluff” av garn i olika kvaliteter till dekorationerna på ärmarna. Där är det också en del spets som jag hittade hemma. Vette sjutton var den kommer ifrån ursprungligen. Ibland verkar det bara som om mina tyger har celldelat sig när jag hittar saker hemma som jag inte visste att jag ägde. *skratt*
Runt kjolfållen och i kjolens delning fram sitter svart spets.
Är det nåt du köpt?
Strumpor och skor. Allt annat har jag tillverkat själv.
Material:
Linne, siden, garn i olika material och syntettyg.
Inspiration:
Till just den här klänningen hade jag en specifik förlaga. Jag valde att jobba utifrån en målning från det året balen på Salsta slott skulle utspela sig, 1682. Jag har försökt efterlikna damen på målningen. Men jag gjorde jag inte kragen på bilden. Just kragar verkar inte vara så frekventa på bilder från baler, så därför valde jag bort den.
Hur lång tid har det tagit dig att få ihop allt till denna outfit?
För kort tid! Jag blev inte riktigt klar i tid men den gick att använda på balen, vilket var det viktiga. Men den blev klar väldigt sent. Jag provade hela alltet hos min kompis när vi träffades hos henne för att göra oss i ordning inför balen. Jag insåg DÅ att den inte riktigt passade och att jag inte hade en magplatta. Jag gjorde en där och då, men den försvann, hittade den dagen efter under kompisens bokhylla. Ibland blir det lite stressigt. Men det är aldrig trist!
Var hittar du material till dina kläder?
Det grå tyget hittade jag hemma, jag vet inte hur länge jag haft det, det kan vara ett tyg jag tjuvat från min mamma någon gång i forntiden eftersom inte har något minne av att jag köpt det. Tyget till sidenkjolen är antagligen från en resa till Paris och stubben är ett omsytt överkast från Jotex.
Vad är svårt?
Att få till fluffet, och bli klar i tid. Den här klänningen var verkligen producerad på håret, min kompis hjälpte mig att knyta ihop klänningen vid grinden till slottet. Givetvis hade det varit skönt att vara klar lite tidigare än så. Men nu vet jag i alla fall var min gräns går.
Vad är lätt? .
Hrm, svår fråga. Lättast vet inte, men jag tycker det mesta är roligt att göra, och då blir det lätt. Helt klart är det roligast att göra mönstret. Det är både klurigt och utmanande. När jag lär mig saker är det roligt.
Varför syr du historiska plagg från denna tid?
Just den här tiden var för att jag skulle på en fest. Men barock-kläder är roliga att sy så jag vill göra flera. Jag bara älskar rynkorna på ärmen. Eller, jag älskar rynkor. Oavsett placering. Moderna kläder har för få rynkor!
När använder du dom?
Just den här klänningen använder jag bara på sena 1600-tals fester dvs. inte så ofta. Det behöver helt enkelt vara fler barockfester i mitt liv så jag får lufta den lite oftare! Förhoppningsvis blir det en till bal i vinter så då får den komma fram igen.
Tack Magdalena för att du delar med dig!
Maria Neijman- Slöjd Stockholm
HÄR kan du läsa mer om återskapade plagg från Vikingatiden
HÄR kan du läsa mer om återskapade plagg från sent 1300-tal
HÄR kan du läsa mer om återskapade plagg från 1890-talet