Besöksmål: Vera Vattnare och Två systrar

De två skulpturerna är inte helt lätta att upptäcka. De är små, bara cirka 30 centimeter höga. En tant som bär på två hinkar, och två figurer som ser ut att vara i flickåldern. Det är ganska långt mellan flickorna och tanten. Ungefär 20 meter. De är på väg mot vattnet. Flickorna är långt i förväg. Deras steg är lätta medan tanten tycks vagga fram med en hink i vardera handen.

©MayLindholm/Bildupphovsrätt 2022 Foto: Rebecka Walan

Titeln för den skulptur som föreställer tanten är “Vera Vattnare” och för de två flickorna  “Två systrar”. Men de båda hör ihop och utgör tillsammans ett verk.

Just här vid vattnet fanns förr i tiden en brygga där man tvättade och klappade ur vattnet med träredskap. En sådan brygga kallades för en klappbrygga. Konstverket knyter alltså an till platsens historia.

Flickorna springer i förväg för att leka. Den ena har en boll i handen.  Vera Vattnares ärende är något annat, hon ska tvätta. Det är intressant att titta närmare på deras ansikten. Även om Vera Vattnare har en tung börda är ansiktet uppvänt och har en värdighet. De två flickorna blundar. Vilken relation har de till varandra? Är det en mamma med sina döttrar? Eller en farmor eller mormor med sina barnbarn? Vad tror du?

©MayLindholm/Bildupphovsrätt 2022 Foto: Rebecka Walan

När konstnären May Lindholm fick i uppdrag att skapa en skulptur här tog hon fasta på berättelsen om bryggan. Hon fick också veta att det runt torget skulle bo personer som var över 55 år, och även att platsen planerades som ett rekreationsområde med ett promenadstråk vid kanalen. Så vilka skulle komma att se verket? Jo, troligen av personer i alla åldrar, men kanske framförallt av äldre och barnfamiljer.  

Landskapsarkitekten Gisela Holmgren kopplades in. Hon var noga med att skulpturerna skulle kunna ses från båda sidorna av kanalen. 

Vad som också är intressant är var på socklarna skulpturerna är placerade. Vera Vattnare är långt bak på sockeln om man utgår från avståndet till vattnet, vilket antyder att hon har en lång väg framför sig. De båda systrarna är placerade mitt på sockeln.

I konstverket kan du upptäcka olika kontraster. Strävsamhet som ställs mot uppsluppenhet. Ungdom mot ålderdom. Tyngd och lätthet. En annan kontrast utgörs av den mörka bronsen mot den ljusa sockeln som gör att skulpturerna framträder tydligare. Vera Vattnare är placerad på en låg sockel, så låg att du kan slå dig ner bredvid henne medan Två systrar balanserar på en hög smal sockel.

Även om skulpturerna är små finns det något monumentalt i dem, som påminner om att det i varje människa ryms en hel värld.

May Lindholm har tidigare skapat små figurer som hon kallar för “nystingar”. De är lite runda om magen, har fyra tår och har placerats på olika platser i Sverige. Dessa har vissa likheter med skulpturerna i Åkersberga.

May Lindholm berättade för nämndordföranden Arne Ekstrand inför vernissaget i januari 2020, att för henne var konstverket en påminnelse om att det faktiskt räcker att göra så gott man kan och att det kan vara gott nog.

“De (nystingarna) är positiva och gör så gott de kan. De vill ingen illa helt enkelt. De är små tanter som strävar på. De representerar något som finns i alla människor, att man vill väl och gör så gott man kan.”

Kommunen samverkande med JM som byggt Seniorgården och i en gemensam arbetsgrupp kring konst kom vi fram till att May Lindholm skulle kontaktas för att skissa på ett konstverk för platsen. 

Konstnär:
May Lindholm

Närmaste SL-hållplats: Åkersberga station