Arkeologi och mobilitet
Under förra årets sista dagar var seminarierapporten från 2020 års seminarium i arkeologi äntligen klar. Nu hade alla texter och bilder kontrollerats, uppdaterats och skickats i väg till tryckeriet. Det är alltid skönt när något du jobbat intensivt med blir klart och du kan se det slutgiltiga resultatet. När jag kom tillbaka från juluppehållet hade den färdiga publikationen kommit. Marit Holgersson (Medeltidsmuseet) och jag som redigerat boken är väldigt nöjda med resultatet. Både det intressanta innehållet och den fina layouten. Längst ner på sidan hittar du en länk där rapporten kan läsas eller laddas ner som pdf.
Seminariet Mobilitet och rörelse – fältarkeologiska perspektiv var det nionde seminariet i arkeologi som länsmuseet arrangerat sedan 1994, denna gång tillsammans med Medeltidsmuseet, Historiska museet, Stockholms universitet, Länsstyrelsen i Stockholm och Riksantikvarieämbetet. När seminarieserien påbörjades på 1990-talet var tanken att skapa en dialog mellan de regionala aktörerna för arkeologi i Stockholms län. På den tiden hade länsmuseet egen uppdragsarkeologisk verksamhet. Nu arbetar vi inte längre med uppdrag, men vi kommer att fortsätta att organisera dessa seminarier och hoppas att detta ska främja dialogen om arkeologi i regionen.
Temat för seminariet 2020 var mobilitet och syftade till att hitta exempel på hur vi kan se spår av människors rörelse i det arkeologiska materialet. Mobilitet som begrepp har ofta diskuterats inom arkeologin och framför allt med fokus på stenåldern. Syftet har då varit att belysa olika typer av förflyttningar: När anlände de första människorna efter inlandsisen försvunnit? Inom vilket område rörde sig stenålderns jägare, fiskare och samlare? Var kom de första invandrarna från? Men även andra tidsperioder har diskuterat mobilitet och resor.
Arkeologiska studier om mobilitet har visat på både korta och längre resor och hur komplexa dessa mönster av rörelse varit. Det kan handla om handelsvägar, individuella resor och migration mellan områden, länder och kontinenter. Viss forskning har undersökt specifika resvägar, men annan forskning har i stället tittat mer på orsaken till förflyttning. Man kan tänka sig att identitet, ideologi, tillhörighet till ett landskap och religiösa föreställningar ofta spelat en stor roll i valet av förflyttning eller i valet att stanna kvar. Rapporten från seminariet ger flera goda exempel på hur vi kan undersöka mobiliteten ur ett arkeologiskt perspektiv. Författarna ombads i arbetet med sina texter att överväga två frågeställningar: Vad är mobilitet? Vilka materiella spår av mobilitet syns i det arkeologiska materialet som du studerar? Frågeställningar som funnits som en gemensam tråd under arbetet med rapporten.
En av utgångspunkterna från seminariets tema var två stora forskningsprojekt som nyligen genomförts inom arkeologin. Det ena är det så kallade Atlasprojektet som under de senaste åren har forskat om mänskligt DNA under flera förhistoriska perioder, lett av forskare vid Stockholms och Uppsalas universitet. Det andra är Moving metals som studerat ursprunget av våra första metallföremål och letts av forskare vid Göteborgs universitet och Riksantikvarieämbetet. Forskare från dessa två projekt deltog i seminariet och gav två övergripande föreläsningar om projekten och resultaten. Jan Storå presenterade resultaten från Atlasprojektet och diskuterade kopplingen mellan DNA-analyser och mobilitet. Anne Lene Melheim och Lena Grandin berättade om hur analyser av kopparlegeringar kan visa på kontakter och handelsvägar under bronsåldern.
Utöver dessa två sammanfattningar, bestod seminariet av åtta föredrag med utgångspunkt från uppdragsarkeologin och samtliga har bidragit med texter till rappporten. Här fick vi höra om spår av förflyttningar och kolonisering på stenåldern (Gillbrand, Petterson), om fornborgen Sandby borg och dess kontakter med omvärlden (Victor) och om hur runristaren Visäte rest och verkat på slutet av vikingatiden (Källström). Anna Bergman berättade om pilgrimsresor i medeltidens Stockholm och Johan Runar berättade om fyndmaterial från Ryttarstugan, ett soldattorp i Sundbyberg. Catarina Karlsson och Jim Hansson visade upp resultaten från undersökningar av lasten från ett skeppsvrak med en stor mängd osmundar (en forma av järntackor med en specifik vikt) och vad det kunde berätta om handelsvägar och kontakter med omvärlden. Mirja Arnshav behandlade ett mer närliggande arkeologiskt material när hon tittade på spåren av flykten över Östersjön till Sverige under andra världskriget.
Rapporten från seminariet finns nu att ladda ner på vår webbplats och där kan ni läsa mer om resultaten och om mobilitet ur ett arkeologiskt perspektiv. Hoppas att detta är en intressant och tankeväckande läsning!
Rapporten Mobilitet och rörelse – fältarkeologiska perspektiv finns att ladda ner som pdf på webbsidan om Arkeologiseminariet
Arkeologiseminariet | Stockholms läns museum (gammal.stockholmslansmuseum.se)
