Texter
Klimatfrågan är oerhört svår att greppa och hantera. De globala förändringar vi idag observerar är dramatiska men går inte alltid att koppla till våra egna upplevelser av vår direkta närmiljö. Även ansvaret för att hitta lösningar är svårt att formulera och komma överens om. Är det du som enskild person som ska ändra ditt beteende eller är det globala regelverk och förhandlingar som ska göra att vi vänder den här utvecklingen? I Sverige har vi de senaste åren marknadsfört oss som en föregångare i arbetet mot klimatförändringar. Vi har investerat i fossilfri energiproduktion, infört hårdare regler för energikonsumtion i byggnader och stärkt miljölagstiftningen. Initiativ som vi har försökt få andra att följa. Samtidigt gör våra levnadsmönster att vårt ekologiska fotavtryck och vår påverkan på klimatet är större än för de flesta andra länder i världen. Ekvationen går inte ihop.
Varför är det så svårt att omvandla vår kunskap om klimatförändringar till riktlinjer för hur vi bygger samhällen och lever i dem? Vi vet att vattennivåerna både lokalt och globalt kommer att höjas. Att hela ö-länder sannolikt kommer att hamna under vatten. Vi vet att klimatet kommer att bli mer extremt vilket kommer att resultera i fler översvämningar, kraftigare temperatursvängningar och värre oväder. Ändå skjuter vi den nödvändiga förändringen framför oss, flyttar ansvaret längre ifrån oss och fortsätter nästan precis som vanligt när vi drömmer oss bort till fjärran solsemestrar och nyproducerade bostadsrätter med sjöglimt.
FAKE NEWS!
Sant eller falskt? Troligt eller otroligt? Rimligt eller orimligt? Det här är frågor som mänskligheten ställt sig genom historien. Och besvarat. På olika sätt. Aktuella men diffusa begrepp från samtiden som faktoid, filterbubblor, sökalgoritmer, faktaresistens och ekokammare beskriver kanske inga nya fenomen men däremot en mycket speciell tid. Internet, sociala medier och digital teknologi har i grunden förändrat vårt förhållande till kunskap, kommunikation och fakta. En förändring som gjort att de bubblor av mer eller mindre faktisk kunskap som vi genom historien levt i har ändrat karaktär.
Vi omges idag konstant av ett förvirrande digitalt brus som gör det allt svårare för oss att avgöra vem det är som talar, varifrån informationen kommer och om den är trovärdig. Vår tillgång på information har aldrig varit större men de digitala miljöer som vi vistas i kräver att vi är ständigt varsamma och kritiskt filtrerar den information vi möter. I utställningen FAKE NEWS! använde länsmuseet den situationen för att tillsammans med våra besökare reflektera över hur kunskap och fakta förhåller sig till sex olika teman. Klimatfrågan var en av dem.
FAKE NEWS! greppade om ett omfattande ämnesområde. Den sträckte sig från våra nya digitala vardagsrum, över till skolbänken och stereotypa bilder av historia och ras, via samhällsplanering och klimatförändringar, till den snedvridna bild av miljonprogrammet som sprids i media och fiktion. Om något var det en utställning som ville utmana och uppmana dig som besöker den. Att själv reflektera över och granska vilka bubblor du skapar runt dig och vilken kunskap du väljer att ta till dig och agerar på. Inte för att du ska tvivla på allt som alla påstår. Utan för att vi med källkritik och varandra som vapen ska kunna rusta oss så att vi kan ta ansvar för vem och vad vi väljer att lita på och hur vi ställer om till ett mer hållbart sätt att leva på.
Stockholms län
Exakt hur den globala höjningen av havsnivån kommer att se ut och påverka på olika platser är osäker. Skillnaderna beror bland mycket annat på salthalt, vindklimat, gravitationsfält och landhöjning. I Stockholm kompenseras till exempel vattennivån av den pågående landhöjning som avtar 2050. Länsstyrelsens nuvarande bedömning är att den globala havsnivå kommer att höjas med en meter till och med 2100 och med åtminstone en halvmeter i länet. Rekommendationen för ny bebyggelse är att den placeras ska 2.7 meter ovanför Östersjöns nuvarande nivå (RH2000). Om vi bygger lägre än så behöver kommunerna bevisa att placeringen inte är farlig.
Nationellt
Skillnaderna mellan olika delar av Sverige är stora. I landets södra delar kompenseras inte havsnivåns höjning av den pågående landhöjningen medan den i de norra delarna fortfarande sker med upp emot en centimeter årligen – vilket motsvarar den hastighet som havsnivån höjs med. Hela landet kommer att påverkas men de södra delarna i betydligt högre grad. Stora delar av Skånes, Blekinges, Gotlands och Hallands kust kommer om hundra år att ligga under vatten.
Globalt
Det är främst två faktorer som bidrar till höjningen. Varmt vatten tar mer plats och när den globala medeltemperaturen höjs blir havens volym därför större. Smältvatten från glaciärer och landisar gör också att det finns mer vatten i haven. Tillsammans står de här två fenomenen för 75% av den höjning som uppmätts. Effekterna är dramatiska. Ett flertal länder i världen riskerar att helt försvinna under vatten och många av de mest låglänta länderna kommer att tvingas acceptera att vattnet äter upp stora landområden. Parallellt med höjningen ökar sannolikheten för stormar och översvämningar, det blir svårare att få tillgång till färskvatten och känsliga biologiska system rubbas. De här globala konsekvenserna av klimatförändringen kommer att ställa enorma krav på hur vi planerar våra samhällen.
Kulturarv
Kraftiga temperaturskiftningar och nederbördsmönster, stigande havsnivåer, fler extrema väderhändelser och längre perioder av ihållande väderförhållanden riskerar att på både lång och kort sikt skada och inverka på vår förvaltning av kulturarv – alla materiella och immateriella uttryck för mänsklig påverkan, lämningar, föremål, miljöer, verksamheter eller traditioner. Störst är hotet för södra Sveriges kulrtuurarv där höjningen av havsnivån att gör så att kustnära arkeologiska lämningar, byggnader och kulturlandskap permanent skadas eller för alltid går förlorade under havsytan.
Riksantikvarieämbetet har i sin senaste handlingsplan från 2019 ringat in tre prioriterade åtgärdsområden för att planera för och anpassa sig till klimatförändringarna.
Anpassning – att se klimatarbetet och kunskap om klimatets påverkan som en integrerad del av planering och åtgärder inom kullturarvsektorn
Utsläppsminskning – att använda sig av resurseffektiva förvaltning och livscykelperspektiv för att minimera påverkan och reducera utsläpp av växthusgaser. Att skapa metoder och teknik för hänsynsfull, varsam och ändamålsenlig energieffektivisering av byggnader med kulturhistoriska värden är en särskilt utpekad åtgärd.
Hantering av förlust och skada – att förstå, prioritera och systematisera arbetet med att hantera de permanenta förluster och skador som uppstår på byggnader, fornlämningar, kulturlandskap och de störningar som påverkar bruket av kulturarvet.
Klimataktivism
Idag använder sig många människor av sociala medier för att nå ut med sitt budskap. Aktivism är individers och gruppers praktiska och medvetna aktiviteter för att påverka, förstå, eller göra motstånd mot förändringar i samhället. Det kan handla om allt ifrån enskilda individer och ideella organisationer till politiska partier. Aktivistiska inlägg och rörelser utgör en stort och viktigt inslag i debatten om klimatet och skapar en viktig förutsättning för att skapa en grund för handlingskraft, problemformulering och aktiv omställning. I november 2020 samlade länsmuseet in och dokumenterade några av dessa bilder som en del av vår samtids historia. Resultatet av den insamlingen ser du i bildspelet här ovan.
Vare sig du skolstrejkar varje fredag, organiserar dig i föreningar och politiska sammanslutningar eller källsorterar en gång i månaden, så kan dina handlingar bli en del av en aktivistisk rörelse som påverkar samhället och dess medborgare när du postar dem på sociala medier. Klimataktivism kan se ut på många olika sätt. Det kan vara att demonstrera, skriva motioner, debattera, men även återbruka, äta vegetarisk eller minska matsvinnet. Är du en aktivist? På vilket sätt visar du det i sociala medier? Det går fortfarande att bidra till insamlingen genom att ladda upp dina bilder på museets tjänst Samtidsbild på temat #klimataktivism.
Mer info: #klimataktivism
Sjöglimt
Mälaren och Östersjön har varit och är en förutsättning för Stockholms tillblivelse och planering. Inte enbart som transportväg, handelsmöjlighet och försörjning. I “Nordens Venedig” är vatten lika mycket bärare av identitet. Vi vill bosätta oss på en balkong med sjöglimt, vi vill locka turister till öarnas stad som blänker i sin blandning av sött och salt och vi villl fira midsommar i en skärgårdsstuga med egen brygga. När havet stiger och vatten går från att vara ett stabilt inslag i de där bilderna av nutid och framtid till att hota desamma är det inte bara samhällsplaneringen om måste förändras och anpassa sig. I Stockholm och runt om i världen kommer vi under de kommande 100 åren att behöva skriva andra berättelser och ord om vår tillvaro och relation till vatten som bättre svarar mot de klimatförändringar vi nu står mitt i.
Det första besökaren i utställningen FAKE NEWS! såg när den kom in i klimatavsnittet var en projektion bestående av pågående och planerade byggprojekt i direkt anslutning till vatten och hav. Bilder av bostäder med sjöglimt som befinner sig märkligt långt bort från klimatförändringarnas konsekvenser.
Avslutning
FAKE NEWS! producerades 2017, året innan Greta Thunberg för första gången satte sig utanför Sveriges riksdag under parollen “Skolstrejk för klimatet” och precis i efterdyningarna av att Donald Trump valts till president i USA. Sedan dess har det gått tre år. Världen är fortsatt märklig och havsnivån fortsätter att höjas. Mycket är sig likt men de hotande klimatförändringarna är desamma. På det globala planet är den vetenskapliga samstämmigheten oförändrad. Situationen är akut och för att minska effekterna och komma till rätta med konsekvenserna behöver vi agera omedelbart. Den politiska horisonten har ljusnat både i Sverige och runt om i världen. Många positiva steg har tagits samtidigt som faktiska åtgärder tar tid och ifrågasätts – inte minst i samband med att Trump tog initiativ till att träda ut ur det globala Parisavtalet.
När den här digitala miniutställningen sammanställs befinner vi oss mitt i coronapandemin. Ett virus har dramatiskt omkullkastat världsläget och ifrågasatt vår syn på samhället och relationen mellan kollektivt och gemensamt ansvarstagande. Om något har pandemin visat att effektivt, mångbottnat och handlingskraftigt samarbete är möjligt för att komma till rätta med samhällsomvälvande kriser. Nu är det upp till oss att visa att det också gäller klimat- och miljöfrågor. Det är minst lika bråttom idag som det var 2017.
