Lås och nyckelskyltar

Fällbomslås/smällelås

Under 1700- och 1800-talet var det vanligt med fällbomslås eller smällelås av smidesjärn. Kolven var fjädrande och smällde igen automatiskt så snart nyckeln släpptes. Låstypen är medeltida, men tillverkades ända in på 1800-talet. 

Klinka

Klinkan var den enklaste typen av lås. En klinka av järn med vred, återfinns idag oftast på enkla bräddörrar och ytterdörrar. I bondstugorna var klinkorna den vanligaste låstypen på alla slags dörrar ända till 1800-talets slut, då de ersattes med de dyrare kammarlåsen.

Kammarlås

Ur de tidigare låstyperna utvecklades kammarlåset. Med kammarlåset kunde låskonstruktionen döljas och låset göras nättare. Kammarlåset är i huvudsak ett inbyggt fällbomslås där regeln döljs av ett låshus och manövreras med ett vred. Utanpåliggande kammarlås sitter i princip alltid på insidan av dörren, så att det går att låsa om sig inifrån ett rum. 

Låsen var ända fram till 1800-talets mitt vanligen utanpåliggande kammarlås försedda med vred och nyckel. De förekom redan på 1700-talet och de äldsta typerna var oftast stora, rektangulära och försedda med platta vred. Med tiden gjordes låshusen mindre och vreden äggformade. Det sena 1800-talets och 1900-talets fabrikstillverkade kammarlås var mindre än tidigare, kvadratiska och hade ofta en invändig regel med ett litet vred. Vid sekelskiftet 1900 försvann efterhand vreden och ersattes av trycken, oftast i mässing. Kammarlåsen var vanliga långt in på 1900-talet men ersattes efterhand alltmer av infällda lås, så kallade instickslås.   

Infällda lås eller instickslås

De infällda låsen förekom redan på 1700-talet men blev vanliga strax efter 1800-talets mitt. De infällda låsen användes först i pardörrar som då utrustades med gjutna mässingstrycken med posthornsform, posthornstrycken. Senare tillverkades spolformiga trycken med trycken av mässing eller trä och mässing. Under 1800-talets sista decennier förekom en rad olika typer, ofta med trähölje. I enkeldörrar blev infällda lås vanliga först i början av 1900-talet.

Vred och trycken tillverkades av järn eller mässing. Mässingsbeslag ansågs mer exklusiva och förekom framförallt i finare miljöer under 1700- och 1800-talets första hälft. Vid 1800-talets slut slog mässingstrycken igenom även i enklare hem, både på infällda lås och kammarlås. Under 1930-talet introducerades de svarta eller vita bakelittryckena med förnicklade detaljer.

Trycken och så kallade långskyltar i bucklig smidd stil blev vanliga i början av 1900-talet och tillverkas ännu.

Nyckelskyltar

Låsen hade fram till 1800-talets mitt separata nyckelskyltar av järn. Ibland hade nyckelskyltarna en svängbar kläpp som förhindrade insyn och drag. Utformningen av nyckelskyltar varierade, men de vanligaste formerna var de ovala, spetsovala och fyrkantsovala. I mitten av 1800-talet när de fabrikstillverkade kammarlåsen kom, fortsatte tillverkningen av nyckelskyltar i samma modeller, men de gjordes slätare och tunnare.

Vid 1900-talets början blev trycken med långskyltar, istället för separata nyckelskyltar, vanliga. 

Illustrationer: Okänd, Stockholms läns museum