För några veckor sedan gick flyttlasset Stockholms läns museum och vi befinner oss nu på ny adress. Efter att ha framlevt några år i Regionarkivets lokaler i en förhållandevis anonym byggnad i Flemingsberg, ska vi nu dela kontor med Region Stockholms kulturförvaltning i Fatburen, på Södermalm. För en arkitekturhistoriker och bebyggelseantikvarie är byggnadens historia därmed...
Läs merEn dag ska jorden bliva vår är inte bara en strof ur Internationalen utan också mottot på det tävlingsförslag som Kooperativa förbundets arkitektkontor bidrog med i en av många arkitektur- och stadsplanetävlingar vilka genomfördes under 1930-talet. Decenniet kännetecknas inte bara av den inledande Stockholmsutställningen utan också av utvecklings- och experimentlusta med den goda bostaden och...
Läs merI mars fyllde cirka 160 kulturmiljövårdare från främst ideell och offentlig sektor den anrika konferenslokalen Bygget mitt i Stockholm. Ett antal organisationer hade kallat till upprop för kulturarvet. Uppropet ville uppmärksamma det växande hotet mot våra kulturmiljöer. Förtätningar, skalförskjutningar och rivningar och inte minst de små stegens tyranni som sakta men säkert förvandlar såväl enklare...
Läs merPå förekommen anledning är ämnet för länsmuseets blogg denna vecka relationen mellan smittspridning, stadsbyggande och sjukhusbyggande. I Älvsjö har Försvarsmakten nyligen uppfört ett fältsjukhus för att avlasta och förstärka den befintliga vården av coronapatienter. På några dagar utökades antalet vårdplatser med flera hundra anpassade för smittsamma patienter med andningsbesvär. Annat var det förr. Hur gjorde...
Läs merUtan betong stannar Sverige – bokstavligen. Mycket av vår infrastruktur som broar, vägar och kulvertar liksom en majoritet av vår bebyggelse från 1900-talet är utförd i betong. Betong byggde välfärds-Sverige men den åldras, vittras och smutsas. Det är inte alltid vackert, men det skulle det kunna vara. Nyligen genomförde Hantverkslaboratoriet i Mariestad en kurs i...
Läs merDen 28 mars 2019 höll Stockholms läns museum och Stockholms Kvinnohistoria ett gemensamt programpunkt som handlade om kvinnliga landskapsarkitekter. Hur såg kvinnliga landskapsarkitekters möjligheter att etablera sig ut under början av 1900-talet? Medverkande: Catharina Nolin, professor i konstvetenskap på Stockholms universitet, har under decennier fokuserat och forskat på trädgårdshistoria och landskapsarkitektur. Hon har bland annat...
Titta härDet här är den andra och avslutande delen om elefanter, modernistisk och senmodernistisk arkitektur samt stadsplanering. I den första delen besökte vi ett fult parkeringshus på Norrmalm och den sedan länge försvunna elefantroboten Bensina. Elefanthuset När Skansens elefanter flyttade härifrån 1992 var Bambina sedan länge bortgången och den sista elefanten som levde här kallades för...
Läs merVad har elefanter med modernistisk och senmodernistisk arkitektur och stadsplanering att göra? Om jag ska vara helt ärlig är svaret förmodligen; ingenting. Men, nu har rubriksättaren präntat in bokstäverna i betongen och elefanthjorden smitit ut i rusningstrafiken. Den här texten är ett arkitekturhistoriskt svanhopp i två delar som tar spjärn mot ett språkligt sammanträffande och...
Läs merVisste du att länets och kanske till och med Sveriges största konstverk är en samling hus? Vilket område tänker jag då på? Jo, de färgglada husen som blivit ett landmärke när du kommer söderifrån med tåget: Flemingsbergs bostadsområde. Samtliga fasader här är nämligen färgkomponerade av en konstnär. Västra Flemingsberg byggdes som en del i miljonprogrammet...
Läs mer