Den 28 mars 2019 höll Stockholms läns museum och Stockholms Kvinnohistoria ett gemensamt programpunkt som handlade om kvinnliga landskapsarkitekter. Hur såg kvinnliga landskapsarkitekters möjligheter att etablera sig ut under början av 1900-talet? Medverkande: Catharina Nolin, professor i konstvetenskap på Stockholms universitet, har under decennier fokuserat och forskat på trädgårdshistoria och landskapsarkitektur. Hon har bland annat...
Titta härRysshärjningarna är en historisk händelse som mer än någon annan har levt kvar i minnet hos skärgårdsborna. Från 11 juli till mitten av augusti 1719 terroriserade en rysk flotta med 25 000 soldater och 250 skepp Stockholms skärgård och svenska ostkusten. Flera städer och byar brändes och ödelades. Avsikten var att tvinga fram ett slut...
Lyssna härEtt antal sommarklädda människor på en klippa. Det syns på både kläderna och fotografiets färger att bilden inte är nytagen. Titta en stund på bilden. Vad ser du? Året är 1956 och bildtexten avslöjar att det är lärarkåren som gör en utflykt till Muskö. Med på utflykten är kommunalkamrer Engkvist. Vem av herrarna är det?...
Läs merKvinnor och kvinnligt liv har haft en undanskymd plats i den historiska berättelsen. I en statlig utredning för några år sedan framgick det i ett urval av gymnasieböcker att kvinnor har uppmärksammats i ungefär 4% av böckernas innehåll och antalet namngivna kvinnor var generellt väldigt lågt i förhållandet till antalet namngivna män. Bakgrunden till detta...
Läs merFilm av föreläsningen “Anna Whitlock – Skolentreprenör och rösträttsledare” med författaren Anders Johanson, vilken hölls på Stockholms Kvinnohistoriska den 5 mars 2019. Ett samarbete mellan Stockholms läns museum och Stockholms Kvinnohistoriska i samband med invigningsmånaden på Hökens gata 11, Stockholm. Presentatörer: Palmer Lydebrant, programproducent och Annelie Kurttila, länsmuseichef
Titta härJonathan Lindströms två filmer, ”De första svenskarna”, som sändes på SVT i mitten av februari och som nu finns på SVT-play, är en spektakulär resa genom Sveriges tidigaste historia – från ca 11 000 till ca 500 före Kristus. De två programmen berättar om hur samhället och människorna som bor i dagens Sverige har förändrats...
Läs merDet här är den andra och avslutande delen om elefanter, modernistisk och senmodernistisk arkitektur samt stadsplanering. I den första delen besökte vi ett fult parkeringshus på Norrmalm och den sedan länge försvunna elefantroboten Bensina. Elefanthuset När Skansens elefanter flyttade härifrån 1992 var Bambina sedan länge bortgången och den sista elefanten som levde här kallades för...
Läs merVad har elefanter med modernistisk och senmodernistisk arkitektur och stadsplanering att göra? Om jag ska vara helt ärlig är svaret förmodligen; ingenting. Men, nu har rubriksättaren präntat in bokstäverna i betongen och elefanthjorden smitit ut i rusningstrafiken. Den här texten är ett arkitekturhistoriskt svanhopp i två delar som tar spjärn mot ett språkligt sammanträffande och...
Läs merVisste du att länets och kanske till och med Sveriges största konstverk är en samling hus? Vilket område tänker jag då på? Jo, de färgglada husen som blivit ett landmärke när du kommer söderifrån med tåget: Flemingsbergs bostadsområde. Samtliga fasader här är nämligen färgkomponerade av en konstnär. Västra Flemingsberg byggdes som en del i miljonprogrammet...
Läs merSom arkeolog får jag då och då frågor som: Finns det mer saker att hitta? Har man inte redan grävt upp allt? Frågorna grundar sig förmodligen i synen på arkeologi som en skattjakt, att hitta saker att ställa ut på museer. Under 1700- och 1800-talet när arkeologin som disciplin föddes, handlade det om att hitta...
Läs mer