Fönsterfoder och vattbrädor

Fönsterfodrens har som praktisk funktion att skydda och dölja karmens infästning i väggen, men de har också tillhört utsmyckningen och därmed förändrats med panelmodets växlingar. Fönsterfoder i trä har alltid varit släthyvlade med avsikten att de skulle målas med linoljefärg.  
  
Framställningen av utvändiga fönsterfoder var fönstersnickarens uppgift ända fram till 1900-talet, alltså en annan snickare än den som utförde brädfodringen. Därför var fönsterfodren, liksom fönstren, alltid tillverkade av furu och inte av gran. 
 
Ett typiskt 1700-talsfoder var brett, ofta 6 tum eller mer med profilhyvlade ytterkanter runtom, medan innerkanterna var oprofilerade. Överbrädan rådde över sidobrädorna och fodret var tappat, pluggat och hopsatt i form av en lös ram. Fodret var alltså sammanfogat innan det spikades runt fönstret. Var huset brädfodrat placerades generellt vattbrädor av trä ovanför fodret samt i fönstrets nederkant, mellan karmen och fodret.   
  
Ett typiskt foder från 1800-talets första hälft präglades av nyklassicismens rätvinkliga stenprofiler, och inte längre av de profilhyvlade ytterkanterna. Kvar fanns däremot lösningen med utskjutande karmbottenstycke och hyvlade vattbrädor. Allt fler fönster blev vid denna tid öppningsbara vilket gjorde det nödvändigt med ett urtag ur fodrets överliggare så att fönsterbågarna kunde lyftas av vid behov. Fortfarande hängdes fönsterbågarna normalt i fönstrens mittstolpar alltså inte i karmsidostyckena som senare.   

Vattbrädor  

Den horisontella vattbrädan, infogad i fasaden har sin särskilda historia och betydelse. Dess primära syfte är att leda bort regnvatten från fasaden, men den har också en estetisk funktion i det att den ger proportion och liv åt fasaden, så den är viktig att behålla vid en renovering. Brädan är vinklad utåt-nedåt från fasaden och återfinns som avslutning nedtill på panelen där den leder vattnet bort från fasaden och utanför grunden (även fotbräda). Men den kan också sitta i fönsterhöjd – både upptill och nedtill på ett fönster – eller i höjd med bjälklaget mellan våningarna. Vattbrädan kan ses som en offerbräda som förutom att föra bort vatten lätt kan bytas ut vid behov. En vattbräda sågas snedställd i ena kanten för att få den rätta vinkeln för att leda bort vatten.