Kakelugnar sent 1700-tal Gustaviansk tid

Under den gustavianska tiden hade kakelugnarna samma yttre form som tidigare medan den dekorativa utsmyckningen hade ett stramare, mer klassiskt orienterat formspråk. Urnor, festonger, palmettbårder, medaljonger och meanderbårder var vanliga mönster. Huvuddekoren bestod vanligen av girlander och kransar med raka ramverk kring kakelugnens mittfält. Färgskalan var densamma som under rokokon men utökades med sepiabrunt. Kakelugnarna hade ännu vanligen fotställningar. Rokokons kakelugnar hade ofta ett förhöjt krön medan de gustavianska var rakt avslutade.

Illustrationen kommer från affischen “Kakelugnar i Sverige”. Copyright: Cecilia Björk, Margareta Cramér och Laila Reppen 1993. 

Under sengustaviansk tid kom den så kallade kolonnkakelugnen med kubisk nedre del. Dekoren bestod av motiv inspirerade av antiken som urnor, allegoriska och mytologiska figurer, sfinxer, gripar och andra fabeldjur. De utfördes också enfärgade; gröna, ljusblåa eller vita.