Rörspisar

Den enklaste varianten av kakelugnen är den så kallade tegelkakelugnen, också kallad rörspis eller rörugn. Rörspisen blev vanlig vid det nya rökgångssystemets införande under sent 1700-tal och förekom under hela 1800-talet och 1900-talets första årtionden.  
 
Rörspisen murades av tegel med lerbruk och det invändiga rörsystemet var konstruerat precis som i kakelugnen. Utvändigt hade rörspisen, istället för ett kakelskikt, en slätputsad yta som oftast målades med vit limfärg. Till utformningen var den i regel flat men kunde också vara försedd med en skänk eller en varmhållningsnisch för tvättvatten. Den kunde också ha en profilerad krönsims eller fasade hörn. 
 
I de äldre rörspisarna var eldstaden ibland öppen och ganska stor, men det vanliga var en liten eldstadsöppning försedd med smidda järnluckor.