Parkettgolv
Belägg för parkettgolvsutförande finns från 1500-talet, men kan ha förekommit redan under medeltid. Under 1600-talet blev parkettgolven vanligare. De äldsta parkettgolven var lagda med breda golvbräder i stora mönster som fiskbensmönster eller i andra mer komplicerade mönster med användande av olika träslag. Denna typ av parkettgolv är ovanliga i äldre enklare trähus och förekommer i stort sett endast i högreståndsbebyggelse.
Under 1700-talets andra hälft lades ibland ekparkett, vanligen i rutmönster. Under det tidiga 1800-talet lades ibland parkettgolv av furu i rutmönster, men parkettgolvet gick ur modet under denna tid. Efter 1800-talets mitt blev det åter modernt. Parketten tillverkades då på snickerifabrik och levererades i färdiga rutor med olika geometriska mönster. De kunde vara mönstrade med stjärnor, romber eller rutor, ibland i olika träslag. Under senare delen av 1800-talet introducerades också stavparketten, med små ekstavar som spikades på ett underlagsgolv av bräder.
Parkett spikades i äldre tid med smidd spik, med synliga spikskallar. Under 1700-talet spred sig den så kallade skråspikningen; med spik som gjordes osynliga genom att de slogs in i golvbrädernas kant. Metoden kom senare att bli allmänt gällande.
Parkettgolv lades vanligen på ett plant undergolv av enkla granbräder. På 1940-talet infördes metoden att lägga flytande golv, på en sandbädd lagd på betongbjälklaget. På sanden lades sedan lösa träreglar på vilka lamellbrädorna fästes. Metoden användes framförallt i hyreshus.
Massiva parkettgolv har idag ersatts av framförallt lamellgolv och laminatgolv. Lamellgolvet som lanserades på 1930-talet utgörs av tunna stavar limmade på träfaner. Stavarnas faner är av olika träslag; oftast ek, bok eller ask. Lamellgolvet levererades färdigbehandlat och klart att lägga på plats. Faneren är cirka 3 millimeter tjock och tål endast en eller ett par slipningar. Ytterligare en utveckling är laminatgolven, tunna golv med avfotograferat trämönster i en plastlaminatskiva limmat på en träfiberskiva.
