Kulturmiljöer vid vatten
Dammar, kvarnar och sågar – ett bortglömt kulturarv?
Visste du att det längs flera av vattendragen i länet finns ett rikt kulturarv? Här finns rester av dammar, dammanläggningar, kvarnar, sågar och kraftstationer. I Stockholms län finns det uppskattningsvis mellan 350 och 500 dammar och dammanläggningar, det vill säga hela miljöer med tillhörande byggnader och verksamheter. Vissa av dessa kulturmiljöer består av rester av husgrunder invid en uttorkad vattenfåra medan andra fortfarande fungerar och är i drift.
En film om karlösa kvarns historia. Foto: Linn Sjöberg. Röst: Moa Beskow. Manus: Moa Beskow och Rolf Hammarskiöld.
Dammar, eller rättare sagt dammvallar eller fördämningar, har genom historien byggts för att reglera vattnet för olika ändamål, bland annat för att alstra kraft. Det vi i dagligt tal kallar för en damm är egentligen den vattenansamling som uppkommer när en fördämning har byggts.
Vid en inventering år 2013 besökte Stockholms läns museums arkeologer nära 350 dammar. Ibland bestod utmaningen i att hitta själva platsen eftersom spåren efter dammar och husgrunder på vissa ställen var svåra att upptäcka. Undersökningarna visade dock att det finns många spännande platser och bortglömda historier i dessa miljöer och år 2016 valdes fem stycken ut för att studerades lite närmare. Ytterligare en intressant kvarnmiljö tillkom under projektets gång.
Platserna som du kan läsa om här berättar på olika sätt om vattenverksamheternas långa och betydelsefulla historia i länet. I några fall vet vi ganska mycket om miljöerna och kring andra, som varit relativt okända, kvarstår fortfarande många frågor. Men gemensamt är att de alla bär på en intressant historia!
De vattenanknutna kulturmiljöerna och industrierna i stockholmsregionen har haft en stor betydelse för samhällsutvecklingen lokalt, regionalt och i vissa fall även nationellt. De medeltida landskapslagarna från 1100- och 1200-talet innehöll bestämmelser om rätten att anlägga kvarnar och fiskeverk och reglerade bruket av vattendrag för transporter, något som vittnar om vattenverksamheternas långa historia. Trots detta är kännedomen om dessa miljöer förhållandevis liten.
Riksantikvarieämbetet har i rapporten Kulturmiljöer vid vattendrag från 2015, betonat vikten av att det behövs ett bättre kunskapsunderlag då många av dessa miljöer idag är hotade i samband med vattenvårdsåtgärder. Det kan handla om utrivningar av vandringshinder för fisk och andra förändringar i landskapet. Mer konkret betyder det att vissa dammar och byggnader kring våra vattendrag kan komma att rivas och tas bort. Frågor vi ställs inför är därför vilka kulturhistoriska miljöer som bör skyddas och hur olika samhällsintressen kan samverka för en hållbar utveckling av kulturmiljölandskapet. Ett heltäckande kunskapsunderlag kring vårt vattenanknutna kulturarv saknas idag och en av målsättningarna med att uppmärksamma dessa miljöer är att bidra till kunskapsuppbyggnaden. Ett annat mål är också att lyfta värdet och sprida kunskap om dessa kulturhistoriska lämningar.
De utvalda miljöerna som du kan läsa om här är Karlösa kvarn i Norrtälje kommun, Tullinge gårds sågverk i Botkyrka kommun, Fullersta kvarn i Huddinge kommun, Uddby kvarn i Tyresö kommun, Skeviks kvarn i Värmdö kommun samt Högantorp kvarn i Salems kommun. Urvalet har gjorts utifrån kriterierna att de skulle vara kulturhistoriskt intressanta samt med tanke på en geografisk spridning i länet. Studierna av de fem först nämnda miljöerna har ingått i ett projekt, där vi med stöd av Länsstyrelsen i Stockholms län arbetat med insamling, bearbetning och förmedling av kunskap om vattenanknutna kulturmiljöer. Den sist nämnda kvarnmiljön tillkom under projektets gång som ytterligare ett exempel på en intressant och viktig kulturhistorisk miljö.
Vill du veta mer om själva projektet?
Ladda ner rapporten:
Dammar-och-kulturmiljoer-vid-vatten
eller kontakta oss på: lansmuseet.kultur@sll.se.
