Hem och fritid

Hemmet är den plats där traditionella genusroller blir som mest synliga. Under 1900-talet genom fenomenet hemmafrun. På 1940- och 50-talet gjordes många ansträngningar för att höja hemmafruns status, bland annat genom att föra fram hemarbetet som ett yrke och hemmet som en arbetsplats.

För att effektivisera hemarbetet gjordes undersökningar för att bland annat ta fram standardmått på kök, toaletter och gemensamma utrymmen. Se exempel på detta i filmen från Hemmens forskningsinstitut.

Hemmens forskningsinstitut, 1944. Sveriges television.

Det är också hemmet som stått i fokus för många av de strider kring kvinnliga rättigheter de senaste 150 åren. Striderna har främst handlat om barnomsorg, föräldraledighet, socialförsäkring, utbildning och resursfördelning. Om att ge kvinnor möjlighet att förvärvsarbeta och ta plats i det offentliga livet. Hemmafruns betydelse har sedan efterkrigstiden långsamt fasats ut men arbetsfördelningen i hemmet är fortfarande inte jämställd.

På det olympiska schemat dröjde det exempelvis till 1984 innan maraton för kvinnor infördes.

Först när kvinnans ansvar för hem och hushåll minskar ges hon möjlighet till fritid, idrott och semester. Men som i så många andra frågor var detta område också omgärdat av pekpinnar.

På 1800-talet diskuterades kvinnors deltagande i friluftsliv ofta utifrån medicinska argument. Idrott ansågs motverka möjligheten att bli gravid och aktivitet i det offentliga rummet ansågs omoraliskt. Argumenten har på vissa sätt levt kvar under 1900-talet och blir aktuellt varje gång en ny idrott öppnas för kvinnor. På det olympiska schemat dröjde det exempelvis till 1984 innan maraton för kvinnor infördes.