Med Nannas blick

Först flera år efter sin mammas död hittar Gunnar en avlång trälåda uppe på vinden. Att den ska visa sig innehålla en helt okänd och aldrig tidigare skådad värld har han just då ingen aning om. Men både innehållet och hans mamma Nanna Tingvall skulle komma att gå till historien på grund av det.

1800-talet är uppfinningarnas århundrade. Ångmaskinen, elektricitet, telefonen, för att nämna några. Och så kameran. Ett nytt yrke uppstår – fotografen. Ett yrke många kvinnor tar chansen att utöva.

Den nya tekniken faller utanför det gamla skråväsendet, ett system som hade uteslutit kvinnor. När näringsfriheten införs 1864 tar många kvinnor steget ut, startar egna företag och öppnar fotoateljeér.

Till studion kommer människor för att ta sina porträtt. De sitter raka i ryggen och har på sig sina finaste söndagskläder. Men som hobby är fotografi vid den här tiden dyrt. Det är nästan bara rika män som har råd med sin egen kamera.

Det är här Nanna sticker ut. Hon växer upp i en hantverksfamilj i Sigtuna. Hon flyttar till Stockholm och får tjänst som vårdare hos sprängämnesinspektör Ludvig Richnau, som hon kallar för “gubben”. Hon är 21 år och full av liv och inspiration.

Kanske sparar hon för att få ihop till en lådkamera? 1905 äger hon en Murer’s express 11998 Newness. Hon fotograferar sin vardag; tvätterskorna som sliter med sin tvätt, familjen som dansar, sin systerson Tor och hunden Kurre.

Hon tar en bild på sig själv, full med bus i ögonen. Det är långt ifrån arrangerade studiobilder eller överklassens liv. Bilder som ingen annan tar. Bilder från Nannas värld.

Nanna slutar fotografera när hennes son Gunnar föds. Glasplåtarna packas ner i en låda och glöms bort på vinden. När Gunnar lyfter på trälådans lock hittar han 280 glasplåtar som Nanna tagit. Många har anteckningar.

Med Nannas blick fick Gunnar se sin mammas liv. Bilderna visar en gömd värld – en ovanlig kvinnas vanliga vardag i början på nittonhundratalet.

Visste du att det Nannas bilder finns på Sigtuna museum?