Den 21 oktober 1950 möttes några medlemmar i “Det danske forbund af 1948” vid spårvagnslinje 3:s ändhållplats Haga södra grindar. De promenerade därifrån hem till skräddaren Gustav Adolf Pettersson i Solna där de bildade “Den svenska sektionen för homosexuella och lesbiska”. 1952 beslöts att den svenska organisationen skulle vara fristående och heta ”Riksförbundet för sexuellt likaberättigande”, RFSL.

Den svenska sektionen bildades i en tid där ”homosexuell otukt” sex år tidigare hade blivit avkriminaliserat i ett fredligare och öppnare efterkrigseuropa. Detta visade sig dock inte innefatta homosexuella, varför fler liknande sammanslutningar bildades.

Från 1950-talet har en enträgen kamp för acceptans och lika rättigheter pågått och har de senaste åren givit resultat. Homosexualitet har naturligtvis alltid varit en del av mänsklighetens historia. Hur samhället har sett på detta har däremot varierat.

Inbjudan till svenska sektionens första möte. RFSL arkiv

Det finns rättsfall från 1500-tal och 1600-tal där personer blivit bestraffade för sexuella handlingar mellan personer av samma kön. Biskopen i Skara utfärdade ”Brynulfs stadga” 1281, där den som syndar mot naturen ska böta nio marker. Det var under en lång tid kyrkans uppgift att ta hand om dessa ärenden, eftersom homosexualitet länge sågs som en synd, men inte ett brott.

Efter reformationen och början av 1600-talet började ”sodomitisk syndh” uppmärksammas och beskrevs nu som ett brott som skulle bestraffas med skamstock eller i vissa fall döden. 1865 infördes en lag enligt vilken det var belagt med upp till två års straffarbete ”att med annan person öva otukt, som mot naturen är”. Till skillnad från många andra länder i Europa gällde lagen inte bara män utan även kvinnor.

Värvningsbroschyr från "Förbundet av 1948". RFSL arkiv

Fyra kvinnor greps 1943 för att ha varit involverade med varandra. Vittnesuppgifterna, generande detaljrika, beskriver hur kvinnorna lärt känna varandra och ger en inblick i hur det var att ha varit tvungen att i hemlighet och endast med få nära människor kunnat vara den man är.

Att det inte längre var straffbart att ha förhållanden med personer av samma kön från och med 1944, gjorde inte att homofobin försvann, snarare tvärtom. Samhällsklimatet som rådde under 1950- och 1960-talen var hårt för HBTQ-personer och den som vågade vara öppen med sin läggning kunde få utstå mycket. I pressen kom en häxjakt att bedrivas under 1950-talet. Flera historier om ”Homosexligor” florerade i tidningarna och man ville komma åt den homosexuella prostitutionen som ansågs öka lavinartat där unga män och pojkar utnyttjades. Homosexualitet definierades som en sjukdom och uppfattades därför som en samhällsfara och polisen utökade patrullering vid kända mötesplatser med polisrazzior i parker under 1960-talet.

Trots det hårda klimatet lyckades man ändå bygga upp organisationer och träffställen. Under 1950-talet växte flertalet restauranger, caféer och klubbar fram enbart för homosexuella. Här fanns utrymme för att få vara sig själv och träffa andra. I början fungerade dessa frizoner framför allt som sociala sällskapsföreningar, men här skapades också utrymme för att organisera sig och kämpa för förändringar.

Under slutet av 1960-talet började en ny radikal och öppnare gayrörelse växa fram i USA efter Stonewallrevolten i New York 1969 då man på klubben Stonewall Inn fick nog och gjorde motstånd mot polisen vid en av flera tidigare upprepade razzior. Detta kom även att påverka RFSL i Sverige och från 1970-talet fokuserade organisationen på att arbeta mer öppet och radikalt för lika rättigheter. Här blev undervisning och upplysning i skolorna ett eget fokusområde. Under 1980-talet gjorde HIV/AIDS sitt intåg och RFSL arbetade då preventivt med information och upplysning.

Den grupp som samlades vid Haga södra grindar den där höstdagen 1950 verkade i ett till stor del fördomsfullt samhälle. Trots detta formulerade de redan 1953 en skrivelse till Socialstyrelsen med krav på rätt att ingå äktenskap. Förslaget gick inte igenom då, men under sex decennier har ett envist arbete i för lika rättigheter bland annat resulterat i: Den första Frigörelsedemonstrationen (1977) som senare utvecklades till frigörelseveckan, avskaffandet av klausulen som beskriver homosexualitet som en sjukdom (1979), att lagen om förbud mot olaga diskriminering även omfattar homosexuella (1987), lagen om registrerat partnerskap (1995), att samkönade par får adoptera (2001) och att könsneutralt äktenskap införs (2009).

Lyssna till Niclas Sandin som var med och startade RFSL Roslagen, om queera mötesplatser på mindre orter.

Lyssna till Matias och Björn på seniorboendet Regnbågen om hur livet som homosexuell har ändrats från förr.

Läs också: Från onämnbar synd till sjukdom, En queerhistorisk överblick från medeltid till 1944, av Alice Berg och Zanna Johansson, 2016 (pdf-fil)

Toppbild: Haga södra grindar, foto från Spårvägsmuseet.