Kyrkoforskning
Kyrkobyggnader, och särskilt de medeltida, tillhör de mest undersöka byggnadstyperna i konstvetenskapen och arkitekturhistorien. Redan under 1630-talet börjar de dokumenteras då antikvarien Johannes Rhezelius reste land och rike kring på uppdrag av Kammarkollegiet att genomföra en fornminnesinventering. Också arkitekten Erik Dahlberg lät teckna av ett stort antal kyrkor under 1660-talet för det topografiska planschverket Svecia Antiqua et Hodierna, tillsammans med andra för den svenska historien viktiga platser och monument.
Det vetenskapliga intresset för medeltida kyrkor väcks under 1800-talets sista decennier i samband med ett antal kontroversiella kyrkorestaureringar och vid 1900-talets början inleds ett omfattande uppmätnings- och inventeringsarbete av den tidens antikvarier, konst- och arkitekturhistoriker. Fotografier, föremålsförteckningar och ritningar samlades vid Riksantikvarieämbetets (RAÄ) arkiv ATA – Antikvarisk-Topografiska Arkivet, dit man gå och studera dessa handlingar. Detta arbete lade grunden för bokserien Sveriges Kyrkor: Ett konsthistoriskt inventarium som började ges ut 1912 och fortfarande utgör en mycket viktig källa för all kyrkoforskning.
För den riktigt intresserade gav RAÄ ut guiden Att forska om kyrkor. Här kan du läsa om vilka arkiv som innehåller användbara dokument. Guiden gavs ut 1979 men är fortfarande relevant och ger tips om vidare läsning.
I detta projekt har vi använt en stor mängd litteratur. Nedan listas några av de källor vi använt.
Andersson, Göran (2016). Timmerbyggnader: tematiska undersökningar av traditionella timringsmetoder. Mariestad: Hantverkslaboratoriet, Göteborgs universitet. [Elektronisk resurs]
Andrén, A. (2000) “Ad sanctos – de dödas plats under medeltiden”, Hikuin, 27(27). [Elektronisk resurs]
Anund, Johan & Qviström, Linda (2010). Det medeltida Sörmland: en arkeologisk guidebok. Lund.
Anund, Johan & Qviström, Linda (2012). Det medeltida Uppland: en arkeologisk guidebok. Lund.
Augustsson, Jan-Erik (red.) (1996). Signums svenska konsthistoria [Bd 4] Den gotiska konsten. Lund.
Bedoire, Fredric (2015). Den svenska arkitekturens historia 1000-1800. Stockholm.
Bennett, Robert (1973). Ösmo kyrka: Sotholms härad, Södermanland band III:2. Stockholm. [Elektronisk resurs]
Bengtsson, Herman; Kjellberg, Joakim och Qviström, Linda (2012). ”Senmedeltida korskrank – ett exempel från Bälinge i Uppland” i Uppland: årsbok för medlemmarna i Upplands fornminnesförening och hembygdsförbund. 2012. Uppsala, 2012. [Elektronisk resurs]
Bergström, Per, Hallerdt, Miriam , Svanberg, Jan och WidhagenHallerdt , Margareta (2008). Albert Målares kyrkor
Beronius Jörpeland, Lena (2010). Medeltida landsbygdsbebyggelse i Stockholms län: FoU-projekt: dnr 420-4250-2005. Hägersten. [Elektronisk resurs]
Ersgård, Lars & Hållans Stenholm, Ann-Mari (1996). Medeltida landsbygd en arkeologisk utvärdering: forskningsöversikt, problemområden, katalog. Stockholm. [Elektronisk resurs]
Grönwall, Ewa (2017). ”Kyrkans begravningsplatser förr och nu”. Svenska kyrkan. [Elektronisk resurs]
Henschen Ingvar, Ingegerd & Tuulse, Armin (1954). Kyrkor i Vallentuna härad västra delen: konsthistoriskt inventarium. Stockholm. [Elektronisk resurs]
Hellspong, Mats & Löfgren, Orvar (1994). Land och stad: svenska samhällen och livsformer från medeltid till nutid. Malmö. [Elektronisk resurs]
Johannesson, Lena & Johannesson, Lena (2007). Konst och visuell kultur i Sverige. Före 1809. Stockholm.
Johansson, Jan (1989). ”Kyrkogårdens hägn i det medeltida Sverige” i Fornvännen: meddelanden från K. Vitterhets, historie och antikvitets akademien. [Elektronisk resurs]
Josephson, Ragnar & Wilcke-Lindqvist, Ingeborg (1919). Kyrkor i Seminghundra härad: konsthistoriskt inventarium. Stockholm. [Elektronisk resurs]
Karlsson, Ann Mari (1986). Stjärnvalv i det senmedeltida Sverige. Stockholm.
Karlsson, Lennart (red.) (1995). Signums svenska konsthistoria [Bd 3] Den romanska konsten. Lund.
Kempff Östlind, Margareta (red.) (2003). Södermanland – landskapets kyrkor. Stockholm Riksantikvarieämbetets förlag. [Elektronisk resurs]
Kilström, Bengt Ingmar (1953). ”Nyframtagna kalkmålningar i tre Upplands-kyrkor” i Fornvännen: meddelanden från K. Vitterhets, historie och antikvitetsakademien. [Elektronisk resurs]
Linscott, Kristina (2007). Medeltida tak: bevarade takkonstruktioner i svenska medeltidskyrkor. D. 1, Rapport om kunskapsläget 2006. Göteborg. [Elektronisk resurs]
Melin, Pia (2006). Fåfängans förgänglighet – Allegorin som livs- och lärospegel hos Albertus Pictor
Nilsén, Anna (1991). Kyrkorummets brännpunkt: gränsen mellan kor och långhus i den svenska landskyrkan: från romantik till nygotik. Stockholm.
Nisbeth, Åke (1986). Bildernas predikan
Nordstrand, Charlotta Hanner, Berggrén, Gunnel, Hansson, Joakim & Stenback, Fanny (2015). Kyrkans föremål: beskrivande lexikon. Göteborg. [Elektronisk resurs]
Roosval, Johnny & Curman, Sigurd (red.) (1912). Kyrkor i Erlinghundra härad: konsthistoriskt inventarium. Stockholm. [Elektronisk resurs]
Sandström, Sven (red) (1975). Konsten i Sverige del 1
Sandquist Öberg, Christina (2009). Kalkmålningar av Albertus Pictor Täby kyrka. [Elektronisk resurs]
Svanberg, Jan (1983). Medeltida byggmästare. Uppsala.
Sjöström, Ingrid & Sporrong, Ulf (red.) (2004). Uppland – landskapets kyrkor. Stockholm: Riksantikvarieämbetets förlag. [Elektronisk resurs]
Sjömar, Peter (1988). Byggnadsteknik och timmermanskonst: en studie med exempel från några medeltida knuttimrade kyrkor och allmogehus. Göteborg. [Elektronisk resurs]
Zachrisson, Torun & Kempff Östlind, Margareta (red.) (2007). Ceremoniella rum. Uppsala: Bebyggelsehistorisk tidskrift. [Elektronisk resurs]
Wilcke-Lindqvist, Ingeborg (1961). Kyrkor i Lyhundra härad: sydvästra delen: konsthistoriskt inventarium. Stockholm. [Elektronisk resurs]
Wilcke-Lindqvist, Ingeborg (1966). Estuna och Söderby-Karls kyrkor i Uppland. Stockholm. [Elektronisk resurs]
