Statistik
Forskningsläget
Av nästan 15 000 artiklar om klimatförändringar som publicerats och granskats i vetenskapliga tidskrifter mellan 1991 och 20121 uttryckte 24 st tvivel om att den globala uppvärmingen äger rum och att mänsklig aktivitet ligger bakom den.
Vår förståelse av ord, begrepp och historia ändras kontinuerligt. Det vi vet med säkerhet idag kan se annorlunda ut när nya forskningsrön och ny kunskap kompletterar, utvidgar, konkurrerar ut och ersätter det vi tidigare varit helt säkra på. Inte för att alla tolkningar är lika möjliga eller lika troliga utan för att det vi vet förändras och att processen bakom den vindlande processen är en grundläggande del av både modern vetenskap och vårt offentliga samtal. För att det ska fungera behöver vi tvivla, kritisera och ifrågasätta samtidigt som vi behöver lita på att den kunskap som produceras av de globala forskarsamhället går att omsätta till politik och hållbar samhällsutveckling. I det här fallet är läget fortsatt kristallklart.
Scenarier från IPCC
IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) har tagit fram fyra olika huvudscenarier för hur klimatet kommer att förändras beroende på hur den globala koncentrationen av växthusgaser utvecklas fram till år 2100. Scenarierna består av den sammanvägning av ett stort antal vetenskapliga prognoser och ligger till grund för nästan alla de beslut som som fattas kring förebyggande åtgärder och för de insatser som runt om i världen görs för att bromsa våra utsläpps effekter på klimatet och den globala medeltemperaturen.
Överst i grafen är det mest dramatiska scenariet (RCP 8.5) där temperaturen höjs med 3.2-5.4 grader celsius, underst det mest positiva där vi lyckas begränsa temperaturhöjningen till 0.9-2.3 grader.
Läs mer om hur de olika scenarierna tagits fram och om vad de betyder
Klimatets förändring
IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) har också tagit fram kartor som visar hur temperatur, nederbörd och havsvattennivån kommer att förändras beroende på vilken av de fyra prognoserna vi hamnar närmast.
Globala konsekvenser
Observationer av omfattande strukturella effekter som går att härleda till klimatförändring. Utdrag ur IPCCs senaste forskningsöversikt och baserade på tillgängliga och trovärdiga forskningsrapporter från respektive region.
Global sårbarhet
De regioner i värden där en höjning av havsvattennivån med 100 cm år 2100 orsakar störst problem och riskerar att få som mest dramatiska effekter. Fler än 3 miljarder människor bor idag utmed de mest utsatta kuststräckorna. Om 30 år förväntas det antalet ha dubblerats.
SMHIs bedömning
“När havet stiger hamnar nya landområden under vatten. Havet når helt enkelt längre upp på land. När medelvattenståndet stiger höjs utgångsnivån för tillfälligt höga vattenstånd vilket gör att höjningen når ännu längre upp på land än idag vid samma väder. Effekten blir att tillfälliga översvämningar blir vanligare och värre i framtiden. I vissa kustområden kommer erosionen öka när havet stiger. Det innebär att strandområden förändras och kustlinjen flyttas inåt land. Kvaliteten på dricksvatten i brunnar och vattentäkter i närheten av havet kan försämras om saltvatten läcker in. Ett stigande hav kan ge konsekvenser på ännu fler områden, exempelvis kan grundvattennivåer påverkas, likaså jordbruksmark, biologisk mångfald och tillgången till områden med natur- eller kulturvärden.” (SMHI)
Mer info: SMHI
Bekräftelsejäv
Kartläggning av de kognitiva fördomar och felslutsmekanismer som är beskrivna på Wikipedia. De fyra kategorierna utgår från situationer där vi (1) har ett överföd av information, (2) saknar betydelse och sammanhang, (3) måste fatta snabba beslut och (4) har begränsad förmåga att minnas och bearbeta informationen vi ställs inför. Vilka är aktuella för vår hantering av klimatförändringarna?
